Bebyggelsen

Gamla Enskedes bebyggelse består till största delen av bostäder, villor och lägenheter, men målet var att butiker, service och offentliga byggnader skulle ligga centralt och lättåtkomligt. Livsmedelsbutikerna låg mestadels i de trevåniga huslängornas bottenvåningar. Endast några få butiker finns ännu kvar. Restaurang och café vid Triangelparken har etablerats i de ursprungliga butikslokalerna i sen tid. Detta område med sitt läge nära vägen till Sandsborgs tunnelbanestation har karaktären av Trädgårdsstadens centrum.

Enskede kyrka

Enskede kyrka ligger på en liten höjd i ett kuperat område med höga furor. Den liknar en vitputsad landsortskyrka, saknar torn men kröns av en takryttare. Ingången från norr markeras av ett vapenhus med sadeltak. Från vestibulen kommer man till vänster till kyrksalen och till höger till en församlingssal med en liten vaktmästarbostad ovanpå. Kyrkorummet med det smalare koret åt öster har ett flackt trätak i treklöverform och fem rundbågade fönster på var långsida. Dekoren är sparsam med enkla jugendslingor. Som altarprydnad fungerar sedan 1929 en glasmålning i korfönstret, med motivet Kristi himmelsfärd. Dopfunten är originell, utförd i trä och målad i klara färger. 

Kyrkans arkitekt är Carl Bergsten (1879-1935), mest känd för Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm, som invigdes 1916. Bergsten vann tävlingen om konsthallen 1913, samtidigt som han arbetade med Enskede kyrka, två helt olika projekt. Han hörde då till tidens mest aktiva och framgångsrika arkitekter och prövade olika stiluttryck från nationalromantik till jugend och begynnande modernism. I hans stora produktion överväger villor, flerfamiljshus och institutioner. Han ritade endast en kyrka utöver Enskede, Hjorthagens kyrka, påbörjad 1905 och invigd 1909.

Uppdraget att rita Enskede kyrka kom från Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i Stockholm, som genom kyrkoprojekt i nya förorter ville öka kyrkans inflytande och närvaron vid gudstjänsterna, särskilt i arbetarområden. Bergsten ville i kyrkan betona enkelhet och lugn, och skapa en välkomnande och förtrolig stämning. Den invigdes i november 1915 med stor pompa av ärkebiskop Nathan Söderblom med kung Gustaf V som främsta gäst.

Från början ingick Enskede i Brännkyrka församling och blev 1931 egen församling för att på senare tid åter slås ihop, nu med Årsta församling. Liksom runt om i landet minskar antalet gudstjänster och förrättningar, men vid stora högtider som jul och påsk är Enskede kyrka ofta fullsatt.

Enskede skola

Enskede skola ligger intill Margaretaparken på ett plant område. Huvudbyggnaden med sitt resliga trapptorn och höga takfall byggdes 1915 som folkskola. Kring den rymliga skolgården ligger flera senare komplementbyggnader, liksom huvudbyggnaden uppförda i tegel och slammade i gult i den nationalromantiska stil som då var populär. Arkitekten var Georg A. Nilsson (1871-1949), som har ritat inte mindre än 23 olika skolor i Stockholm med omnejd. Den första var Matteus skola 1901-1912. Några av dem är nästan exakt lika Enskedeskolan: Långbrodalsskolan och Örbyskolan. Nilsson var sedan 1907 anställd på Överintendentsämbetet, senare Byggnadsstyrelsen, och var en mycket produktiv och respekterad arkitekt.

Enskede församlingshem

Enskede församlingshem, numera Enskede byskola, ligger på en höjd nordöst om kyrkan. Det är en stram vinkelbyggnad i rött tegel, byggd 1951-1952 efter ritningar av den framstående arkitekten Cyrillus Johansson (1884-1959). Han var mycket verksam både i Stockholm och i andra städer, stadsarkitekt i Södertälje och Vaxholm. Centrumhuset, den stora tegelröda kontorsbyggnaden i hörnet Kungsgatan – Sveavägen i Stockholm, är ett av hans mer kända verk, liksom Värmlands museum i Karlstad. Församlingshemmets verksamhet i Enskede flyttades och byggnaden fick ny användning som skola 2008.

Kring Triangelparken

Vid en liten parktriangel kantad av stora rödekar finns Gamla Enskedes stenstadslika centrum och Triangelparkens stora lekplats. Stora Gungans väg leder till Nynäsvägens allé, där ändhållplatsen för spårvagnen till Slussen fanns, när Enskede var en ung stadsdel. Vid parken ligger Triangelkyrkan, en ekumenisk frikyrkobyggnad, vitmålad med brant rött tegeltak med takryttare och karakteristiska sadeltak som fönsterkrön. Entrén markeras också av ett utskjutande sadeltak, buret av kolonner med fjällmönster. Kyrkan byggdes 1911 av Lutherska Missionsföreningen och dess första namn var Betel. År 1924 blev Enskedeförsamlingen mer självständig och anställde egen predikant.

Vid Stora Gungans väg, i en byggnad, som nu är café, öppnades 1913 Stockholms första förortskonsum. Butiken stängdes 1983 trots protester. På gaveln står ännu med stora bokstäver KONSUMTIONSTFÖRENINGEN. I andra lokaler runt parken finns restauranger, urmakeri, antikhandel och dammodebutik. 1981 restes i triangeln under träden skulpturen Samverkan av konstnären Bertil Berggren. Vid Stora Gungans väg ligger också Kyrkvillan, Gamla Enskedes äldsta hus från 1908, nu Enskede församlingshem.

Affärslokaler

En av de ursprungliga tankarna kring trädgårdsstaden var att den skulle vara så gott som självförsörjande. I Gamla Enskede fanns allt som man kunde behöva, såväl varor som tjänster inom gångavstånd. Så sent som på 1940-talet fanns över 100 olika butiker och verksamheter i området.

Butikerna var i huvudsak koncentrerade kring Handelsvägen, Södertörnsvägen, nu Nynäsvägen, Kyrkogårdsvägen, nu Stora Gungans och Stockholmsvägen. I Handelshuset på Handelsvägen fanns det till exempel två mangelbodar, tre mjölkaffärer, skomakare, frisör, livsmedelsaffär, urmakeri, tobaksaffär och sybehörsaffär. På Kolonivägen fanns den lokala polisstationen.